Sista hemmamatchen var prestigederbyt mot Täby, Dannes matchen i matchen mot sin gamla lagkamrat Tobias Johansson i båset där DBS gick segrande ur striden. Vi började sent omsider hitta lugnet i spelet, ibland tar det en hel serie innan man hittar rätt. Vi kunde bortsett från en period i mitten spela på ledning efter flera härliga prestationer:

• initialt genom Henkes soloprestation där han tunnlar sin back och hänger upp den vid första stolpen
• den estniska kombinationen där Henke slutligen frispelar framrusande Paté till 4-3
• Alessios första mål i Balrogtröjan då han på Makkans lååååånga genomskärare efter fin löpning kan raka in den vid bortre stolpen till 5-4
• Nielsens härliga instick till Alex i slottet i PP till 6-5, game winning goal.

Nu väntade ”bara” SAIK borta, en sista roadtrip med gänget innan vi får gå i ide innan nästa uppladdning väntar. Underhållande chauffören Susanne slapp vända om för att plocka upp eftersläntrare den här gången, istället fick hon extra mycket tid på Arena Jernvallen men utan Pierres massage då de inte har något MacDonald´s…

Vi genomför matchen oerhört disciplinerat och har segern som i en liten ask men SAIK får sista ordet genom sin anstormning i slutet av tredje och återigen lite tur i avgörandet i sudden. Ingen låg väl sömnlös efter det då serietillhörigheten var säkrad flera omgångar tidigare men man vill ju alltid vinna.

Härmed summerar vi den här säsongen genom att tacka alla våra funktionärer och ideella krafter som styr upp våra matcharrangemang (Hasse, Hjalmar, David, Sören och Södertörns innebandy mfl), entré och café (Merja, Sarwar, Anita, Anette och Pekka mfl) samt styrelsen, Thony och Kalte vars Balroghjärta fortsätter klappa starkt.

2014/15 fortsätter vi i landets näst högsta serie och nu inleds en ny resa…