Topptippade på serieträffen, upphaussade av Magget och alla runtomkring, höga förväntningar bland spelarna, pressen kunde vara mindre som ni märker. Nu var känslan ändå enormt skön inför säsongen bland oss ledare så för min del var det bara ett fantastiskt utgångsläge för prestation men visst fanns det vissa förhoppningar om stordåd.

12(mitt lyckonr…) härliga nya spelare anslöt och byggde på kunskapsbanken: Johan, Felix, Matte, Tobbe L+G, Bobby, Baron, Sebbe, Kalle, Putte, Rabi och sen Palm mitt under säsongen, om än en kort sejour. Matte, Baron, Sebbe och Rabi var förstås nygamla Balroger och Sebbe fick bara en månads träning innan han gick sönder men alla blev en del av FIRO-processen.

Känslan under och efter försäsongen vart inte sämre, trots tunga förluster mot TT och i Finland initialt kom vi stärkta och vann i stort sett allt i övrigt. Underbara Båstad i strålande sol och vinst i alla matcher utom en, vinst mot Storvreta, Täby och slutligen Trosa-Edanö gav oss råg i ryggen.

Dags för seriestart och aldrig har jag haft så ”snällt” spelschema med tippade bottenlag första omgångarna som skulle ge en mjukstart. Gävle borta skulle bli en munsbit var det tänkt och visst vart det den start vi hoppades på medans jag vandrade på Kreta: Håkan, Tobbe G, Baron, Blank mfl bombade hem 3-8 och vinstmaskinen var igång. Trodde vi.

Balrogs värsta motståndare FBC Uppsala vägrade ge sig och borde i ärlighetens namn haft 3p efter mål i slutsekunden när vi äntrade Idrottshuset i Tumba, en hall som inte gav oss några vinster men härlig inramning. Bortaplan matchen efter och där var vi starka, Sandåkern 4-9 och vi trivs i Umeå, kanske inte med sena domarinsatser men i övrigt.

Hemma i Tumba blev det torsk mot Järfälla, där hade vi inget att hämta mot ett skickligt kontrande, fruktansvärt hårt jobbande, defensivt, blivande topplag. Bortaplan matchen efter där vi vann mot Umeå (även om tavlan sa vinst Umeå) efter en fantastisk första- och tredjeperiod. Äntligen hemmapremiär i Botkyrkahallen på vårt nya golv men där visade topplaget Thorengruppen att de var lika starka som förra säsongen.

Bortamatch helgen efter och då visste vi att det var vinst, den här gången mot upp-och-ned-gänget Mora efter en härlig upphämtning i 3:e där Rille sedan kliver in och sätter vinstmålet i förlängningen. Ytterligare en bortamatch när vi mötte antagonisterna Haninge i Torvalla och parkett var inte vår grej i år. Trots ENORMT spelövertag kunde de kontra in 4-3 efter en av de minst utvecklande insatser jag sett på bra länge, de ville verkligen inte spela innebandy men gjorde precis som Järfälla ett heroiskt jobb i defen.

I omgången efter kom matchen med stort M där lokalkonkurrenten Huddinge kom på besök. De hade som nykomlingar överraskat så här långt och efter 60min+sudden stod det 6-6 på tavlan i en jämn match inför mycket publik. Säsongen var inte helt körd här men vi behövde bättre kontinuitet i 3-poängarna.

Del 2 följer om några dagar…