Det var sedvanlig uppladdning på fantastiska Villa Talliden med för dagen pastaintag eftersom matchen var senare lagd än normal hemmamatchtid. Klassiska ”Gubbhyllan” i Botkyrkahallen fick sig ett besök vid matchgenomgången. Det märktes på fokusen att det var en viktig match utöver derbyt i sig mot bottenlaget Duvbo. Själva tanken var glasklar, vid vinst skulle vi ta ett ställningstagande att vi vill var med och kriga för att kunna nå topp 4. Vid ännu en förlust på hemmaplan fick vi nog inrikta oss på bottenstriden.

Period 1:

Vi startade matchen på tre relativt samspelta formationer om fem spelare och fick också en kanonstart efter ungefär halva perioden. I spel 6-5 under matchens första avvaktande utvisning rullar vårt powerplay upp ett sällan skådat fint och tålmodigt spel som S1 (Sebbe Eriksson) avslutar från nära håll som en målskytt ska, fint framspelad av T2 (Kristian Talme).

Glädjen blev inte långvarig eftersom Duvbo 31 sekunder senare gör 1-1. När sedan bortalaget får göra ett av sina lättare mål i serien – en total felbedömning av Lucas i mål från långt avstånd – var det lätt att konstatera att vi totalt sett såg aningen fyrkantiga ut och att passningsspelet inte var av högsta kvalité. Vi lyckades även missa en lysande straff eller blev snarare rånade efter en galen målvaktsuppvisning.

Period 2:

En period med flera utvisningar från det ojämna domarparet. Återigen under avvaktande utvisning, spel 6-5, trycker Mathias Hagert in ett skott från högerdistans i bortre nedre. S2 (Sebbe Nielsen) stod för passningen från point. Perioden var ett steg åt rätt håll men tempot var lågt. Vi försökte ställa lite frågor till Duvbo med ett högre försvarsspel, då de egentligen bara stod och höll boll när de väl hade den.

Trollgubben Villiam fick ett uns av sitt fantastiska momentum när han bakifrån mål friställde städgumman Bobby B vid första stolpen- 3-2 . Rättvist och vi kunde slappna av för en sekund. I slutet av perioden tilldelade Sumpanlaget ett numerärt överläge. Trots ett bra och hårt arbetande boxplayspel kunde de aningen för lätt skjuta in 3-3 med bara sekunder kvar av andra akten.

Period 3:

Enligt matchprotokollet hände inget under perioden mer än det som skedde med en sekund kvar – men ack så fel det kan vara. Vi gick ner på två femmor och gjorde om en del. Med full kraft gick vi upp och hittade fart och flow. Det var spel mot ett mål från minut ett. Våra bollar prickade ribban och stolparna. De ven precis utanför eller stoppades av den strålande bortamålvakten. Det spelet som visades upp av oss i sista perioden var det länge sedan åskådarna i Borkyrkahallen fick se.

För dagen gjorde P2 (Patrik Sinerius) en efterlängtad comeback. Och vilken sedan! Tillsammans med T1 (Henrik Talme) var de kanske planens bästa spelare. Därför var det kanske inte så konstigt att det var just firma P2 och T1 som efter 19.59 (!) lirkade in det avgörande 4-3 målet. En fantastik öppnande chippassning från P2 till T1 som på halvvolley slog in bollen vid bortre stolpen. Härliga glädjescener och lättnad.

Första trepoängaren hemma för säsongen. Om självförtroendelösa och tempofattiga jumbon fått lämna betongen med en poäng hade orättvisan fått ett ansikte. Tre matcher kvar innan serien vänder. Minst sex poäng krävs för att befästa chansen att ligga och nosa på kval. Umeå borta väntar nästa helg!

Lathund:
Patrik Markus = P1
Patrik Sinerius = P2
Sebastian Eriksson = S1
Sebastian Nielsen = S2
Emil Söderström = E1
Emil Lehti = E2
Henrik Talme = T1
Kristian Talme = T2