Det börjar verka kärlek banne mig…

Alexander Lydecker och Henrik Talme borta på obestämd tid, Kristian Talme rehab av knän, Daniel Hernandez rehab av ljumske, Rickard Berg borta 6+?v pga bruten fot samt Markus Palokangas och Mikael Jacobson startandes på bänken pga sjukdom under veckan. 10 utespelare kvar och Bisso/Kalle i mål, vart skulle det bära hän mot formstarka Hammarby Handen månne? 60 minuter kärlek och närkontakt senare stod det 10-6 på tavlan.

Förberedelserna var inte direkt optimala som ni hör, lägg då till att matchställen anlände 1h innan matchstart men då kompletterade med rykande färska tryck från en av våra förstående sponsorer ASSIST!

Vi samlades uppe på den sk ”Gubbhyllan” högst upp i hallen där Balrog genom tiderna haft inför matchensnack. Nu låg just en historisk redogörelse där, den nyutkomna jubileumsboken från SIBF över de senaste 30 årens innebandyutveckling. Många härliga bilder från gamla Balrogeran, bla speakern Anders Hjälmarstedt i långt hår. Nu har Nya Balrogeran påbörjats, om 30 år får vi läsa om den…

Tillbaks till matchen. 12+2 man stark Balrogtrupp började värma upp och flera i publiken höjde på ögonbrynen. Handens stjärna Patrik Andersson konstaterade förvånat hur få vi var, knappt två femmor och stjärnorna Jake och Mackan på bänken! Ingen idé att ödsla kraft på det tänkte jag och gick runt bland de övre publikraderna efter att ha hälsat på mamma. Där hittar jag starten på vår positiva energikurva, Salems P-01 som var på besök!

De såg grymt taggade ut och jag kom att tänka på att vi faktiskt har ett par trummor som Sarwar hämtat från Pakistan liggandes någonstans. Medan han letade upp dem gick jag för att hämta våra nya klubbor Piraya som vi hämtat hem från vår sponsor Zone för att teka igång matchen med. Grabbarna i Salem var direkt på och vi fick fram två tekare i Anton och Axel. Den som vann tekningen skulle springa fram hela vägen till målvakten och försöka göra mål. Den här gången fick Anton äran att sätta ledningsmålet, 1-0 till Salem (eller Nya Balrog)!

Härlig start på matchen således och ganska snart fick vi kvitto på att Salems 01:or inte var där bara för att se matchen utan de sjöng hejaramsor, trummade och förde ett härligt liv högst upp på läktaren! Jag kan säga att det var en skön känsla att höra er hålla igång, det gav oss massor av energi.

Period 1:

Rivstart från oss, vi tryckte plattan i botten och det tog 44s innan Gurra hade presenterat sig efter en massiv press, 1-0 på pass från matchens gigant och lagkapten, Starren. Vi fortsatte ösa på och Villiam var nästa man på tur att vilja visa varför vi tror så hårt på honom, stolp- och ribbträff i två sekvenser direkt efter varandra och jag vet ärligt talat inte om HH ens visste var bollen var för Villes ben gick som trumpinnar! (Inte när jag trummade dock, jag var kass på att köra virveln…)

Knappt 5min senare var Gurra framme igen, 2-0 på pass från Håkan och i vanlig ordning kommer jag inte ihåg hur de gick till. Håkan var stabiliteten själv i vanlig ordning, vinner allt på mittplan och spelar klokt men nu har han börjat producera poäng på allvar också.

Strax därefter kommer något som sätter lite grus i maskineriet, Rille åker på en 2:a då han smyger ut en spelare utanför sargen efter avblåsning. Vi är som vanligt grymma i BP så det var bara att gå in och göra jobbet. Jake och Mackan fick plocka av sig överdragsjackorna och gick direkt in och nollade HH tillsammans med Emil och Blank. De är så enormt smarta i sitt jobb, de vet precis när de ska pressa resp. skära av.

Precis när vi blir fulltaliga tappar vi fokus en sekund samtidigt som Kalle lägger en kort pass från hörnkrysset till Grip som smugit upp i närmsta delen av slottet och placerar bollen lågt i bortre. Surt efter ett suveränt BP.

Dags att ta tillbaks kommandot med 5 man på banan. Vi jobbar enormt hårt för att störa dem men i en kontring gör 5:an i HH en dragning in mot kroppen och placerar bollen återigen lågt i bortre. Dubbelt surt efter den fina inledningen. Skam den som ger sig, vi har 14 fantastiska spelare som inte ger upp för en sån skitsak utan trummar vidare. Sebbe snappar upp en löpning från Gurra långt på bortre och slår en macka som skar rakt igenom hela deras försvar som en varm smörkniv genom skivad bacon, 3-2 och så slutar även perioden!

HH hittade en bra press på våra backar och vi hade stundtals svårt att komma loss i mitten/slutet av perioden men rivstarten gav oss ett fint försprång. Bisso gjorde ett par riktigt fina räddningar och mer skulle komma.

2:a perioden:

Vi hade snackat igenom deras press och nu blev det mycket svårare för Helly Hansen att låsa fast oss i vår zon. Bortre back fick ofta yta på kanten och vi tog smarta beslut med bollen. Blank vann som vanligt duellerna och hittade ofta loss med bollen så vi kunde gå på kontring alt. hota och ta hem igen. Emil var säkerheten själv, vände och vred och släppte boll snabbt när läge fanns.

Trots en bra inledning fick vi återigen börja i lite uppförsbacke då Rille åkte ut för snack. Sa ni boxplay? Vi lirar nästan hellre det, INGEN gör mål på oss där! Grabbarna gick återigen in och stängde igen, nu fick även Starre, Håkan och Ånis chansen tillsammans med dubblerande backar.

Det trygga spelet fortsatte, HH kom inte in på kasse riktigt och när de gjorde det satt Bisso där helt enkelt. Trots det gör de mål halvvägs in i perioden genom att slänga iväg ett skott i stort sett från hörnan upp i första krysset, gratulerar! Lyckas man sätta den i krysset därifrån så finns det inte så mycket att göra.

Vi pumpar vidare, Salem och Filip manar på på läktaren och publiken lever sig med, vilken skön stämning från de 406 personer som letat sig till Botkyrkahallen denna fredagsafton och lönedag!

Ganska snart händer en sak som värmde lite extra i hjärtat, zuveräne Z följer med upp i ett anfall, precis som vi vill att alla våra spelare oavsett position ska känna friheten att göra, och får en fin pass från bakom mål av Vill.I.am och nu fick vi se precis det Z levererat varje träning när han kommit nära mål. Distinkt skott placerat lågt i bortre, otagbart! Det var för övrigt Z:s första poäng i Nya Balrogtröjan, grattis! Z var dominant ikväll, omutlig i defensiven och trygg med boll. Jag känner på mig att vi kommer få se ännu mer av Fredriks fina spelsinne och skarpa avslut.

I slutskedet av perioden kommer en skänk från ovan, HH drar på sig en dubbelutvisning och vi får 5 mot 3 i 1min. In med Mackan och Jake som bara gjort sporadiska inhopp hittills och direkt kom målgarantin. Pang! så hittade Mackan Jake med en diagonalare från hörnan som skar snett upp igenom slottet till Jake som drog till direkt!

Pang! så hittade Mackan 2s efter att de blivit fulltaliga en diagonal till vem tror ni? Jodå, mycket riktigt herr Jake som ställt sig lite närmre på bortre(närmre på bortre?!), tar emot den och placerar in den otagbart högt bakom utmärkte målvakten Chippen.

6-3 till oss inför periodvilan, underbar känsla men som Adam Kimström i Farsta uttrycker det, det finns inget svårare än att leda med tre mål. I periodpausen fokuserar vi på vad som kommer hända om de kliver ännu högre på oss, något alla lag tenderar göra när de ska ta in underläget.

Period 3:

37s tog det av tredje perrisen, sedan hade Sebbe serverat Horst sin andra poäng för kvällen vilket visade sig bli game winning goal! Ingen aning om hur målet gick till, får väl höra om det på måndag. I en soloräd 6min senare placerar Grip in sitt andra mål för kvällen lågt vid första, närspelet är hans absolut största styrka.

En av mina favoriter i Handen, Markus Johansson, tyvärr besvärad av en lårskada, åker sedan på en utvisning för obstruktion och det fanns ikväll två personer som kunde garantera mål i trefald. Gurra och nu, Mackan som löjligt enkelt hittade en lång genomskärare från mittplan ned till Villiam som stänker in 8-4 från högra delen av slottet, totalt omarkerad!

Det här var helt klart vår kväll när det gäller psykologiskt viktiga mål men strax fick även HH sin beskärda del. 50s efter PP-målet trycker Schantzen in 8-5 på pass av bollvirtuosen Johan. 9min kvar, då åker vi på en utvisning igen, nu var det hete Villiam som fick sätta sig i bikten (Big Brother) men ni vet själva hur det brukar gå i BP, zipp zero nada bakåt!

Istället får vi se Villiam ta revansch 2min efter att han släppts ut ur fängelset när han jobbar fram en boll bakom mål, sliter sig loss från sina backar och hittar upp med en läcker passning mellan klubba/fot till Ånis som inte gör några misstag från högra delen av slottet, Pang! upp i nättaket! Den här matchen fick vi se ”The real Ånis”, powerforwarden som blandade mellan att utmana, säkra och gå på avslut, underbart!

HH tog timeout 5min innan slutet och satsade således på spel utan målvakt. Tre minuter innan slutet fick de den viktiga reduceringen 9-6 genom att Schantzen drar till ett motleg på framstörtande Rille och får till en kalasträff, otagbart ribba in. Passningen stod poppingmästaren eff-x för, välförtjänt belönad för sitt rakt igenom starka defensiva spel.

HH får dock inte till några fler mål trots en massiv press i slutskedet, istället kommer Villiam loss på kanten mot det öppna målet men serverar osjälviskt Emil som med sin snabbhet trycker sig förbi och fram(Vasakronanreklamen, dra in magen Britta…) för att lägga in den till synes enkelt, 10-6. Villiams pass innebar också att han slutade som poängbäst för dagen med sina 4p.

Tyvärr kan homeworkande Lill-Fischer inte hålla inne sin förmodade besvikelse utan tacklar in Emil i sargen direkt efter målet varpå 5:an var given. Det gick lyckligtvis bra för Emil trots smällen.

Summering:

Just ja, 14 spelare varav två av våra ”stjärnor” bänkade, hur kunde det gå som det gick?! Ni som var där förstår precis. Vi hade 11 andra ”stjärnor” som slet ärschlet av sig för att göra livet surt för HH igår, tillsammans med de två som fick göra inhopp!

Blanken, Z, Rille, Starre och Jake var som en finne i röven på deras superforwards i defensiven, inte en lugn stund vilket HH:s spelare motvilligt intygat. Fältherren Starre måste täckt av 75% av alla skott och nu kom han återigen med upp i anfallen med sitt härliga skott och kyliga direktspel. En annan dominator var Z, jag tror inte en enda kom förbi honom igår. Dessutom fick vi se mer av Blanks och Rilles offensiva kvaliteter när de kom upp i banan alltmer.

Emil och Håkan ÄGDE mittens rike, total kontroll och fantastiskt sorterat i den svåraste av ytor. Det går inte att ta bollen av dessa två herrar, de vänder, vrider, lirar hem, vänder upp och lägger mackor. Jag trodde aldrig jag skulle säga till någon att de jobbar hem för hårt men Håkan fick faktiskt höra det…

Bisso satt klockrent på skotten, blandade kortkorta utkast med lååånga och ägde återigen sitt område genom stor aggressivitet. Börjar han bli elak? Tror jobbet på förskolan gör honom gott…

Slutligen hade vi våra turboforwards Ånis, Gurra och Villiam som fullständigt sprang sönder HH:s försvar i både kontringar och runt mål. De försökte verkligen sätta stopp för dem men när det gick så pass fort skulle det bara innebära utvisning om de inte lyckades med timingen. Villiam slet ofta upp stora hål genom sina diagonallöpningar.

Sebbe avlossade stora kanonen precis så ofta som jag vill och det var duktigt nära att ringa både pga hårdheten och att de kom oväntat. Han blandade dem dessutom med fantastiska mackor. ”Han är hal i djupet” som ÅF sade. Uppenbart nu när du säger det…

Mackan kom in och levererade direkt, vilken spelförståelse grabben har! Jag känner igen mig själv mycket i honom…

”Så här går det när vi får lira i rätt tröjor!” skrek Starre efter att vi äntligen sett till att namn och nummer stämmer. Hade jag bara vetat det tidigare så…

Två drömnyförvärv skådades i Hammarby bandy, Kalle Berglund och Simon Jirebeck som agerade med tufft och tekniskt spel trots den hårda uppvaktningen. Det hade varit ett sant nöje att se dem i rätt tröjfärg framöver… Självklart fanns det fler som gjorde bra ifrån sig men det var dem mitt otränade öga fastnade för den här matchen.

Flera röster hördes efter matchen, en förälder sa att det bubblade av energi om oss och det var precis så det kändes. En annan var av lite mer negativ karaktär: ”TAR DU INTE I HAND ELLER?!!!” Ett frustrationens uttryck förstås men jag blev lite ställd när jag missade att han bara ville tacka för matchen.

Röster under matchen var istället av desto mer energifull och positiv karaktär där Salems återkommande ramsor och trummande blandades med Filips underbara utrop när Mackan fick komma in och ständiga glädjeyttringar över spelet, tack ska ni ha! Igår var det minsann drag på läktarna och vi ska jobba med att bygga upp en levande och varm läktarkultur med fokus på framförallt nästa säsong.

Just nu pågår arbetet med att bygga vidare på organisationen där vi vill ha in folk som jobbar med evenemanget samt få hit folk i skolor och lag från trakten. Vi älskar närproducerat! Visionen är att få knattelag som spelar matcher i pauserna och underhållning i lilla hallen parallellt med matcherna.

Vi i ledarstaben jobbar med att skapa ett stabilt men frejdigt eget spel, ett spel för SSL. Vi har kommit ganska långt med våra fantastiska spelare, de har ett stort hjärta och är skickliga på att läsa av spelet. Detta kryddar de med blixtsnabba beslut, pigga ben och en enorm kvalitet i det tekniska spelet så det ska bli mycket intressant att följa deras utveckling. Hänger ni med på resan?