Balrog – En historisk tillbakablick

Att Balrog är ett före detta storlag, med ett gäng SM-guld, både på Herr- och Damsidan, är något som det flesta som är insatta i innebandy vet om. Under åren har många duktiga spelare representerat klubben, både på Herr- och Damsidan. Spelarnamn som Mika Kohonen, Conny Svensson, Christian Hellström, Hermine Dahlerus, Birgitte Lersbryggen och Emelie Lindström får det att vattnas i munnen på de flesta av oss som varit med ett tag inom innebandyn.

Detta är en svunnen tid, som är härlig att minnas, men under de sista säsongerna har Balrog fört en allt mer tynande tillvaro och ramlat ned genom seriesystemen, för att denna säsong återfinnas i Herrar Division 2, den högsta serien i Stockholm. Man har även ett B- och C-lag som huserar i de lägre serierna, med inriktning på ”paraspelare”, där man också vunnit flera SM-Guld. Det var ganska många år sedan som man hade en verksamhet på Dam- och Ungdomssidan vilket förstås är en trist utveckling.

Säsongen 2017/18 rekryterades tränaren Tobias ”Tobbe” Löfvenius till klubben och det var knappast Tobbes fel att laget, med minsta möjliga marginal, åkte ur division 1. Förutsättningarna var helt enkelt för dåliga med allt för få spelare på träningar, dålig fysträning och bristande stöd på ledarsidan, även om eldsjälen, och Balrogs starke man, Thony Andersson gjorde sitt bästa för att stötta så mycket han kunde och orkade. Sedan var det en ovanligt jämn serie där Balrogs inspelade poäng hade räckt till att hålla sig kvar de flesta andra säsonger. Men faktum kvarstår att man inte spelade in tillräckligt med poäng för att hålla sig kvar och således var division 2 ett faktum.

En konsekvens av degraderingen till division 2 var att många av de mer rutinerade spelarna valde andra alternativ än att stanna kvar i föreningen, vilket förstås är förståeligt då de har kapacitet att spela i högre serier än division 2 och har sin innebandykarriär att tänka på. Kvar, efter säsongens slut, fanns en handfull trotjänare och det var tydligt att laget skulle behöva byggas om rejält för att komplettera dessa för att erhålla en slagkraftig trupp. Att en föryngring av laget var nödvändig för framtiden stod klart för de flesta i föreningen och även ledarsidan behövde stärkas upp.

Kriterier för det ”Nya” Balrog

Innan rekryteringarna startades bestämde man att det skulle finnas vissa löften som skulle uppfyllas från spelarnas sida innan man skrev kontrakt med dessa. Fystränaren Lucas Fierro Smith anlitades för att leda fysträningarna och utarbeta ett ”fysprogram” som skulle hålla säsongen ut.

Dessa fysträningar, innehållande skadeförebyggande stretching, styrka och intervallträning, skulle köras under försäsongen samt innan veckans samtliga tre träningar. Ett flertal tester gjordes också där resultaten visade att vi var på rätt väg fysiskt. Vidare så bestämde ledningen att storleken på truppen inte skulle bli för stor utan att man istället skulle inrikta sig på spelare med hög träningsnärvaro för att få kvalitet på träningarna. Slutligen var tanken att hitta unga spelare med potential som kanske inte hade fått chansen fullt ut i sina tidigare klubbar. Klubben anlitade även en målvaktstränare i form av Per Falk, som har fått i uppdrag att utveckla föreningens målvakter, något som har varit väldigt uppskattat av samtliga klubbens målvakter.

Kraven var således tydliga i dialogen med de potentiella nyförvärven. Om spelaren i fråga var beredd att träna ”fys” innan varje träning, vara med på nästan varje träning och dessutom var hungriga på en ny utmaning så var de välkomna. Om inte så var de, oavsett hur duktiga de var som innebandyspelare, inte intressanta för föreningen.

När det gäller träningstider så är Balrog en av få klubbar i Stockholm som har bra tider i sin hemmahall, Botkyrkahallen, något som vi är väldigt tacksamma mot Botkyrka kommun för, då det verkligen underlättar vår verksamhet. Vi har även Stockholms ”coolaste” omklädningsrum i NHL-style, designat och skapat av ”Herman”, vår materialförvaltare. Detta omklädningsrum, där varje spelare har sitt eget bås, är hjärtat i verksamheten i Botkyrkahallen och det är ofta spelare och ledare hänger kvar för att ta en kaffe och snacka lite skit. Familjärt var ordet.

Vi är också väldigt tacksamma för att våra sponsorer, Assist, H2MElteknik, Botkyrkabyggen, Mcdavid mfl, har valt att stödja Balrog även fortsättningsvis, trots degraderingen till division 2. Vi vill rikta ett stort tack till Er. Det är Ni som får hela verksamheten att gå ihop.

Rekryteringsprocessen

Lyckligtvis så visade de sig att det fanns en hel del spelare som hade tröttnat på bristen på seriositet i sina tidigare klubbar och som var sugna på en ny utmaning, i en ny klubb. Dels rekryterades ett antal spelare födda 1995-2001, men även några rutinerade spelare födda 1989-1993, allt för att hitta en bra balans mellan rutin och ungdomlig entusiasm. Spelarna kom från många olika klubbar som Täby, Huddinge, Värmdö, TT, Älvsjö, Tumba, Telge mfl och alla sade ja till de kraven som klubben ställde, utan att tveka.

I samma veva presenterades även Jonas ”Starre” Steffen som ny tränare. ”Starre” har, som de flesta av Er vet, tidigare varit spelare i Balrog och var således en viktig rekrytering på ledarsidan med sitt Balroghjärta. Lite senare anslöt även Göran Öberg, som inte fick fortsatt förtroende som huvudtränare i Älvsjös HJ-lag, till ledarstaben och bildade en ledartrojka tillsammans med ”Tobbe” och ”Starre”. Kvar i föreningen finns även Thony Andersson (ordförande), Sveriges bästa materialförvaltare Johan ”Herman” Hermansson samt flera andra ledare verksamma runt vårt B- och C-lag.

The Story So Far…

Laget startade redan i Juni med fysträning under ledning av Lucas Fierro Smith, där man körde tufft 2-3 dagar i veckan. Efter några veckors semester fortsatte man på den inslagna vägen och då med fler spelare, som hade anslutit under sommaren. Ett antal träningsmatcher spelades också med blandat resultat, där vi oftast spelade bättre mot bättre motstånd än mot lite svagare, något som kanske inte är så konstigt då huvudfokus, förstås, var på att sätta försvarsspelet snarare än att föra matcherna.

När serien så startade, i slutet av September, var truppen 21 spelare stor men efter ett avhopp så är den, i skrivande stund nu på 20 spelare, varav 3 målvakter. Att ha en sådan liten trupp ger en del utmaningar då man blir lite känsligare när spelare är borta men det ger också möjligheten för nästan samtliga spelare att spela matcher varje vecka. Detta är en medveten väg vi tagit, som ni kunde läsa i början av denna text, och då får vi leva med att vara 12-13 utespelare på vissa träningar och då anpassa träningen efter detta. Det har fungerat väl än så länge då alla är medvetna om förutsättningarna.

Hittills har inget avkall skett på ”fysen” utan vi kör fortfarande denna före varje träning med samling 45 minuter innan innebandyträningen startar. Det blir förstås långa pass men vi har märkt hur oerhört mycket nytta detta gör, båda för att svetsa samman laget och för att förbättra den fysiska statusen. Vi har även haft målvaktsträningar, där Per först har kört teori och sedan faktiska övningar baserat på denna, något som varit väldigt uppskattat bland målvakterna.

Eftersom det är så många nya spelare, och även en ny ledarkonstellation, så lär vi oss fortfarande att hitta den optimala vägen framåt, något som kommer att ta tid. Men vi är medvetna om detta och har ingen brådska att avancera uppåt i seriesystemet, även om spelarna kanske tycker något helt annat då man alltid går för att vinna. Istället förbereder vi oss så att vi är redo när avancemanget väl sker. På det sättet minimerar vi riskerna att sejouren i division 1 blir ettårig och att vi är tillbaka på ruta 1 säsongen efter.

Trots allt det nya så har säsongen börjat bra med fem segrar, en oavgjord och två förlust där vi i nästan samtliga matcher varit det starkare laget i den tredje perioden. Det känns som ett bra kvitto på att vi är på rätt väg när det gäller den fysiska statusen på spelarna i laget, men tyvärr också ett bevis på att en del lag spelar på två femmor i division 2 och därmed inte orkar i 60 minuter. Det är mycket stor skillnad på hur det ser ut i division 1 även om det förstås finns många duktiga spelare även i nuvarande serie.

Tyvärr så bestämde sig ”Tobbe” för att lämna Balrog för ett par veckor sedan och nu består ledarstaben endast av Jonas ”Starre” Steffen och Göran Öberg samt förstås ordförande Thony Andersson och materialförvaltare Johan ”Herman” Hermansson. Vi jobbar dock oförtrutet vidare i samma hastighet som tidigare, allt för att föra klubben framåt på ett flertal plan.

Framtiden

Balrog har, som nämnts tidigare, ingen brådska att ta sig uppåt i seriesystemen. Det handlar istället om att få allt på plats innan dess. Just nu är vi ett gäng ledare som får dra ett tungt lass och vi saknar en riktig lagledare, även om vi löser det mesta ändå. Om du läser detta och vill ingå, som lagledare, i härligt gäng är du hjärtligt välkommen att höra av dig. Ett mål vi har under säsongen är också att bli mer synliga på sociala medier i form av matchreferat, intervjuer, ”highlights” mm. Det skall vara tydligt att det är något nytt på gång i Balrog, något som intresserar och som också, i förlängningen, leder till att fler ledare och spelare, i alla åldrar, väljer att ansluta till föreningen.

Vi drömmer också om att få möjligheten att återstarta verksamhet på Dam- och Ungdomsnivå för att återigen lyfta Balrog till den plats där klubben hör hemma. Så sitter du därute som förälder och/eller ledare och vill starta ett nytt lag med ett antal killar och/eller tjejer så blir vi jätteglada om du hör av dig till oss. För skall denna dröm bli verklighet så måste vi ha hjälp med de nya lagen på ledarsidan även om vi, förstås, gör allt vi kan för att stötta och hjälpa till.

En sak är säker och det är att tiden är på Balrogs sida så länge vi inte avviker för mycket från den lagda planen.

Vi kommer att följa upp denna artikel, som visar den grundläggande framtidsplanen för Balrog, med intervjuer med samtliga spelare. Allt för att ge en bättre bild av Det ”Nya” Balrog. Så håll ögat på denna sida för mer information.